Känner mig så sjukt nära på att ta de där lilla steget och hoppa. Landa på marken och dö. Fan jag önskar att du va här. De gör ont i hjärtat när jag ska vara utan dig. En kamp mellan mig och livet. Jag vill bara ha nya mediciner. Jag behöver något som kan få fram min livs gnista igen. Jag ser inget hopp. De försvann för länge sen när min pappa stack. Såg mamma kämpa för att försöka hålla ihop familjen. Jag gjorde allt värre. Börja dricka varje helg. Va aldrig hemma. Åt ingenting. Sov ingenting. Pappa du förstörde så mycket! Min saknad av dig tog fram alla aggritioner och fick mig att vända mig mot droger. Rökte brunt och grönt varje dag. Försökte stilla smärtan i tabletter. Du brydde dig inte när jag hamna på Soc. Du kom bara dit och fick mig att gråta när sanningen ställdes imellan oss. Du har inte ens försökt hjälpa mig. Du hör av dig när det passar dig, ringer och tror du kan prata som vanligt. Varje gång vi lägger på så kommer tårarna fram. Att se dig med din nya, ditt nya barn. Att komma till ditt nya hus. De river i mina sår. Jag kan knappt se dig i ögonen längre. Jag vill inte krama dig. Jag vill inte prata med dig om skola, om min fritid. Kan inte hålla en konversation med dig. Pappa du vet att jag alltid har velat vara med dig, har alltid följt dig, du va den bästa i mitt liv, jag gjorde allt som du gjorde. Jag fiskade med dig fast mitt dåliga tålamod, jag letade maskar med dig och tog dem med fingrarna bara för du gjorde så. Skulle du iväg så satt jag redan i bilen och vänta på att du skulle säga att jag fick följa med. De är bra men ändå dåligt att du är borta nu. Bra för att jag har fått en låtsas pappa som iallafall bryr sig om mig. Dåligt för ingen kan vara min pappa utom dig. 

Ingen kan ta din plats även om jag hade velat de igentligen. 

att förklara hur jag känner är ganska svårt, de finns mycket jag vill säga men vet inte om ni förstår.

rädd som fan för att bli lämnad själv igen. 

sitter där o försöker torka sina tårar försöker prata med vänner men dom förstår inte

allt man strävar efter rasar bit för bit. 

allt man får tillbaka är falskheten och svek. 

ibland kan man tro att nånting är bra men så mins man hur de gått förra gången.

du va min vän. kunde lita på dig. 

du svek. vi backade alltid varandra och när de va piss så höll vi tillsammans. 

grinade jag så drinade du. 

hur kunde du ?

de minnen som fanns som aldrig försvinner. 

dig som jag litade på du va den som svek. 

den enda som förstårr när de kändes som skit

hur kan du svika mig efter alla dina ord?

du är den vännen jag haft sen jag varit litet barn.

vi va som systrar. vi kallade oss så. 

ett löfte är ett löfte men de verka inte spela nån roll för dig

även om du säger förlåt så har du grävt djupa sår

hur kan man svika sin bästa vän ?

hur kan man glömma allt som hänt?

alla känslor som man kännt?

varför förstår ni inte när mina tårar rinner ner?

varför händer allting mig ? 

jag orkar inte leva här nere i skiten ! 

har aldrig kännt mig älskad o värdefull

har inte vågat finna vänner 

i tidig ålder börja jag skära upp mig själv

de jag lever för är ingenting

har ingenting kvar

jag pallar inte mer

orkar inte vara här

kan ingen ta mig som jag är ? 

dom jag har vågat ge min kärlek har krossat mig helt

jag har levt i lögner

hur kan jag vara så dum o tro att någon bryr sig om mig

du säger du vill se mig glad.

ni har krossat mitt hjärta

är på ruta 1

som en soppfläck blev jag soppad under mattan !!!

ni va alla mot mig!

ni som tror ni känner mig.. jag har varit med om allt.. rykten.  droger.  falska vänner.  lögner.  falska förhoppningar.  deperition.  ärr på armarna.  försökt ta livet flera gånger....  allt ni gjort värre har satt sig i mitt fucking liv och de kommer alltid sitta kvar där ! hade folk varit mera oberoende av att försöka förstöra andras liv för att dom väljer dumma vägar. när de började snack så kunde ni väl bara lägga ner och inte förvärrat de och förstorat. hoppas de som hänt mig händer er dag så ska ni få se hur jävla svårt de är att komma tillbaka till livet efter sånt här skit.! 

har fan inte tid för bloggande. har knappt tid att hålla koll på mig själv. det är iallafall snart sommarlov och jag får tillbringa de med världens bästa Andre !     

slänger upp en bild från fotograferingen som va ett bra tag sen. HEJ ! 

sö